Nu blev jag försiktig.

By 1 augusti, 2011Blogg

Det kan aldrig vara en bra drivkraft att vara för försiktig, väl? Eftersom jag starta upp den här bloggen igår – känns varje inlägg extra viktigt. Och jag vill att den här ska skilja sig från hur jag skrivit tidigare. Ändå vill jag skriva, mest hela tiden.

Men har jag alltid något att säga. Nope. Samtidigt föds det ibland intressanta texter bara av att man låter pennan(läs tangentbordet) skriva. Det som en del författare kallar för att låta historien skriva sig själv. Man kanaliserar bara historien. Man blir ett verktyg.

Är jag ett verktyg nu i så fall? Vilket verktyg är jag då? Om jag var ett verktyg skulle jag nog vara en hammare. Slagkraftig, standard och med en tofs där bak i nacken. Det har jag ofta. Alltså, en toft.

Men – helst av allt skulle jag nog vilja vara en såndär fällkniv som MacGyver har. En med massa funktioner. En för varje situation. Kanske är jag en fällkniv då. Hoppas det.

Nu ska jag äta på en filt. Eller, alltså, jag ska äta från en tallrik. Men sitta på en filt som ligger på gräset. Det kommer vara skönt. Det tror jag i alla fall.

See you later alligator! /Markus

PS. Jag tänker alltså inte vara för försiktig. Då blir inget skrivet. Och allt blir avvägt med en brevvåg. DS

2 Comments

  • Anki skriver:

    Hello!
    Fin blogg! Trevligt att läsa lite mer om vad du gör och kan, du verkar ha många talanger. Coolt med t-shirt historien, ”Fula emot Fila”, berättade den för min sambo som oxå tyckte det va kul 🙂
    Fastnade för tant Lycra, min dotter tokgillade den och jag tyckte den var genial! 🙂
    Skulle vilja fråga dig vad du tänker om humor, människor som man oftast omger sig kring, hur viktigt är det att man delar samma humor? Har humor liksom viktigare roll i det mesta än man kanske tänker på? Låter flummigt men jag funderar lite på det. Skulle vara kul och höra vad du tänker.

    T ex, jag har hittat ett klipp på Youtube där Grotesco gör ”Bestefar og jeg”, jag själv tycker det är asroligt, men det är inte alla som tycker det märker jag när jag visar klippet. Det har nästan blivit som ett litet expriment att kolla hur nästa person reagerar på sketchen. Haha, ja man har det inte roligare än man gör sig, som det sägs 😉 Men jag tycker det är intressant med människor och hur och varför de reagerar som de gör 🙂

    Kram
    Anki

    • Markus skriver:

      Tja Anki!

      Kul att du gillar bloggen. Det blir jag jätteglad av. Jag har smygande ambitioner med den och tänker att den ska växa på ett sätt som jag inte låtit den göra förut. Jag har haft ett år uppehåll och gott att ta sats igen… med ny energi.

      Till din fråga. Jag tycker nog att det är så faktiskt. Humor har en speciell plats. Och det är viktigare än väldigt mycket. Tänker att det är på den energi-nivån väldigt mycket sker. På medveten och omedveten dialog. I alla fall är det så för mig.

      För en del kanske det finns annat som bygger mer mellan människor. Såhär är det för mig. Sen måste jag inte alltid ha roligt tillsammans med alla hela tiden, såklart. Men de som jag har roligt med och som jag också kan djupdyka med – blir ofta mina vänner för lång tid.

      Ang. Bestefar-klipp. Det är inte mycket i de klippen som inte är kul. Men skrattet puttrar. Inga gapskratt härifrån. Utan ett stort leende och en inre glädje. Jag gillar det!

      Ha det riktigt gott! Ses och hörs!

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.