Nystart # Känslan av nytt
Jag gillar att möblera om. Det har jag alltid gjort. Jag har fått det från min mamma och pappa.När jag var liten kom mamma ofta in i rummet och slog ihop händerna. Det lyste i hennes ögon.- Ska vi möblera om? sa mamma.- JA, brukade jag ropa.Jag gillade det verkligen. Känslan av att göra om - göra rätt - göra nytt. Den är underbar. Som att man får en ny chans att leva. Och göra allting lite bättre, lite smartare.Vi kunde hålla på i timmar och möblera om. "Kanske ska hyllan stå där istället?" "Eller där borta!", "Nej, nu vet jag! Bredvid dörren sådär? Nej, då kommer man ju inte in!"Ibland slutade det med att allting var som innan. Fast städat. Ibland var det faktiskt helt annorlunda. Då satte jag mig ner på sängen. Andades en stund. Jag hade fått ett nytt rum. Vad hade det här nya att erbjuda mig?Detta sitter i än i dag. Och det handlar inte lika ofta om mitt rum eller lägenhet. Jag fixar, flyttar, ändrar, tänker om, planerar. Ibland till det bättre, ibland till det sämre. Men, hey! Då vet man att man inte ska ha det på det sättet i så fall.Vad behöver du möblera om? I ditt inre? I ditt yttre? Eller något yttre som påverkar ditt inre? Behöver du rensa luften? Springa en tur för att känna att du är på väg någonstans? Eller bara sitta ner. Alldeles stilla. Alldeles själv. Med en kopp te eller kaffe och bara andas.Jag vet att jag är på väg någonstans just nu. Men jag vet inte exakt vart. Men jag rör på mig - och jag gillar det.Ta hand om er / MarkusPS. Sajten har fått sig ett nytt utseende www.markusgranseth.se och bloggen här har jag skickat ner mina gamla inlägg och gjort finfina textbilder. allt i ommöbleringens namn. vi ses! ds