Hej!
Jag har sen unga år ogillat kullerbyttor. Har aldrig riktigt lärt mig hur man gör och haft ganska dåliga erfarenheter när folk har försökt lära ut.
Det har alltid skett under press. På någon gympalektion. Eller i ett sammanhang där man redan förväntats kunna. För kullerbytta det kan ju alla slå, tror folk. Det har varit som en fobi.
Idag skedde en förändring.
Gjorde ett inslag med en tjej som heter siri. Hon tränar judo. Hennes tränare heter lennart. Båda två var världens finaste människor. Likaså personerna jag jobbar med. Alla kände till mitt lilla men ack verkliga bekymmer.
Blev först chockad när lennart visade vad jag skulle göra. Men sen började han visa steg för steg hur man gör. Och han va precis rätt person för att lära ut det för mig. Extremt snäll. Men också med extremt mycket pondus. Mäktigt. Jag lyckades. Till slut sprang jag och gjorde det i farten. På slutet gör siri ’tomtesäck’-kastet. Det betyder att jag slängs över henne och slår en voltkullerbytta.
Så va jag en fobi kortare.
Utmana era rädslor med rätt personer runt. Kram
KullerbytteMarkus
Låter riktigt roligt att lära sig. Jag är också asdålig på kullerbyttor… 🙂